Hultsfred - lördagen

Satt på stranden och drack vin ur ölburk med mycket trevligt sällskap!

Sahara hotnights - hörde dem till stranden, men har ju sett dem förr och det kändes inte som så mycket nytt. Lite covers förståss...

Lars Winnerbäck - Vi var där men det var inget särskilt....

Thåström - festivalens höjdpunkt, det jag väntat på.... Och det var helt underbart! Jag gillar Thåström både som han lät i början och som han låter nu!

Festivalen är slut för i år, vi stannar inte kvar för Sonispehere, och vi kan konstatera att fyra dagar är minst en dag för mycket. I alla fall med de band som spelade i år! Varför ska man "gilla att dansa" och "inte banga för lite dans"... kan man inte bara få lyssna?!

Hultsfred - fredagen

Hade pirr i magen hela dagen och det blev sååå bra!

Madness - Grymt att äntligen få se bandet som jag lyssnat och festat så mycket till. Nostalgi i stora mått, dessutom var det kul att se att de verkligen såg ut att gilla att stå på scen fortfarande!

A Camp - Lilla Nina på stora Hawaii var helt fel. Gillar den här konstellationen egentligen men här hade nog ledningen tänkt lite galet och det blev bara trist.

Mando Diao - var där, var full och glad, dansade, tyckte det var skitbra, åt Langos och minns inte så mycket mer...

The Sounds - Maja röjde och vi åt Langos.... det tog visst lite tid att äta dom där Langosarna...


Hultsfred - torsdagen

Väldigt regnigt, blåsigt och kallt så vi spenderade större delen av dagen i funktionärstältet.

Hatcham Socials - ett gäng nördar, inklusive en datanörd. Men, helt okej...

White Lies - Omskrivet band som vi bara såg lite av men det var väl okej.

The Killers - Storslaget, ett The Ark från Vegas ungefär. Rätt trist och förutsägbart tycker jag!

Hultsfred - onsdagen

Dropkick murphys - en bra start på festivalen. Man vet vad man får och de gör det bra! Vi satt i Mittbaren och sippade vin.

Snoddas - hade varit kul att se om vi hade fått komma in på Stora Dans. Men nu var det bara de med specialbiljetter som fick se återföreningen. En miss i information från Rockpartys sida tyckte många fans utanför avspärrningarna.

The Gossip - kul att få se den originella och energiska sångerskan Beth live. Det var ett jäkla drag!

Franz Ferdinand - bra liveband men jag har inte lyssnat tillräckligt mycket på den för att kunna avgöra om det var så mycket nytt.

Kings of Leon - otroligt hypat här på festivalen men själv tycker jag att det är för distat och överproducerat. Rätt trist helt enkelt.

Hultsfred dag 2

Gick av första jobbpasset 23.30 i spöregnet. Ska äta lite frukost och sen åka iväg för dagens pass och det regnar fortfarande... Det är kul med festival!

Where's me jumper?

Helgens soundtrack får bli den här godingen! Vi satt och tittade på gamla videos inspelade på VHS halva natten och den här fastnar ju onekligen...

Bluetones / Girls Aloud

Huvudsyftet med vår London resa var ju att se Bluetones spela på Indigo i Londons millenium dome. När vi på lördagskvällen kom ut till North Greenwich trodde vi nästan att vi kommit lite fel... Överallt såg vi småtjejer med rosa fluffiga kaninöron och rosaglittriga cowboyhattar! Eller småtjejer... det var många tjejer och killar i 20-30 års åldern också. Och sen var det ett gäng med indiediggare. Vi utmärkte oss nog en hel del...
 
Klubben Indigo var en ypperlig konsertlokal och blev till slut rätt packad med gamla Bluetones fans. Som förband spelade först ett band som jag aldrig uppfattde namnet på, sångaren såg ut som Tobbe trollkarl och var rätt irriterande... Sen spelade Amsterdam, ett rätt klämkäckt band med mycket humor, kul!

När sen Mark Morris & Co äntrade scenen hördes ett jubel i lokalen. Medelåldern i publiken var nog 30-35 år och alla kunde alla låttexter! Det blev nån slags nostalgisk allsång, speciellt när Bluetones spelade sina låtar från den första skivan. 

Måste ge spelningen toppbetyg trots att det blir lite förutsett perfekt men som ändå kompenseras med Marks enkla humor och folklighet på scen. Bluetones är proffs och låter lika bra live som på skiva.
 

Spotted Dick

Spotted - etikettgurun Magdalena Ribbing flanerandes i en bokhandel på Sveavägen. Undrar just vad hon köpte...


image92


Dick Diamond, Shakalak och Skavers spelade på Tantogården igår till förmån för Röda Korsets projekt mot könsstympning. VI var där eftersom Shoegazern jobbar ihop med sångaren i Dick Diamond. Trevlig kväll och mycket hedervärt att samtliga biljettintäkter går oavkortat till projektet.

image93

Rock n' roll

Ikväll drar vi iväg på kryssning!

Ska bli skitskoj, hoppas på en nostalgitripp!

http://rocknrollbaten.se

image62

Duktig pojke?!

http://www.youtube.com/watch?v=y3gStWeRMl8



Världens bästa Pocket Raindrops

Grattis till en skitbra spelning igår!

image51

Jag vill gå på spelningar

Förr gick mina kompisar och jag på massor av spelningar tillsammans, och hade stenkoll på alla nya band, nu är det visst bara jag som fortfarande vill. Trodde att det var jag som fick barn som skulle tackla av först... skitstörande att läsa om en massa bra band som spelar överallt som jag vill se...

Shoegazern sticker iväg ibland med sina vänner eller så repar han eller har spelningar med bandet. Vi försöker komma iväg ihop också, men, det är ju svårt när man alltid måste fixa barnvakt först.

Shit, måste skaffa nya musicloverpals eller bara lära mig att dra iväg själv!!! Eller är det nån som ställer upp som jourhavande kollapåband kompis? Hahaha

image42

Betongbarn, betongbarn vem fan bryr sig om betongbarn.

Häromdagen hade jag tråkigt på bussen och började kolla runt bland Ipodens, just nu, 2263 låtar.

Fastnade för Imperiet och Dia Psalma och förflyttade mig tillbaks till sommaren efter nian. Dia Psalma spelade på Grönans lilla scen och alla skrek med i Strebers gamla klassiker.

Shit pommmesfrites, den sommaren var jag rebell! Slutade nian, drack folköl, åkte på språkresa (första utlandsresan på egen hand), drev omkring och var kaxig och fri!

Jag var coolast i DcMartens, trasiga jeans, slitna bandtröjor och militärjacka. Jämför detta med dagens mycket mognare klädval: Blundstones, slitna jeans, bandtröjor och militärgrön parkas. Hahaha!

image26


Brett Anderson

Såg min stora tonårskärlek för en vecka sen. Tillsammans med mitt livs kärlek!

Jag var i himlen och det spelar ingen roll vad alla recensenter tycker! För mig är Brett och allt han gör magiskt! Jag var väl en av de få som tyckte att The Tears var bra... Det kändes så framför Hawaiiscenen -05 i alla fall!
Visst han har blivit gubbe, det kan jag hålla med om. Men å andra sidan så tyckte jag att han var gammal när jag började lyssna på Suede också! Bandet han har med sig har väl också skrivits ner. Och det kan aldrig låta helt som det gjorde på nittiotalet men vad gör det. Jag som var inne på grunge när det begav sig gillade både trummisen och gitarristen...
Och det nya materialet var bra. Men, det gamla är ju bättre!
 image6


RSS 2.0